Främre korsbandsskador vanligare hos kvinnor än hos män

Tittar man på antal skador i ett team är kvinnliga lagsporter som fotboll, innebandy, basket och gymnastik idrotter där korsbandsskador är vanligast. Främre korsbandsskador är 5-9 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor är skadan vanligast mellan åren 20-24 år medan hos män infaller den något senare.

Tillfällen då korsbandsskador kan uppkomma är vid en hastig inbromsning där riktningen ändras eller vid en snabb vändning. Landning med benet nästan fullt utsträckt eller en översträckning i knät kan också orsaka skadan.

Externa och interna riskfaktorer bakom korsbandsskador

När man talar om riskfaktorer brukar man dela in det i två kategorier. Externa faktorer som skor, underlag, utrustning och nivån av idrott. Interna riskfaktorer som anatomiska, hormonella, biomekaniska och neuromuskulära funktioner kan vara en del av förklaringen till att kvinnor skadar sig lättare än män.

Rent anatomiskt är kvinnors knän lite trängre där korsbanden är belägna och detta innebär att korsbanden kommer i kläm när underbenet roterar utåt eller vid abduktion. Korsbanden är även kortare och har en mindre tvärsnittsyta och volym hos kvinnor än hos män. Det krävs även en större kraft för att korsbandet ska gå av hos män än hos kvinnor. En stark hamstringsmuskel är viktig för stabiliteten av knät och en svag muskel kan öka risken för främre korsbandsskada.

Viktigt att landa rätt

I förebyggande träningsprogram ingår ofta övning av landningsteknik då man sett att kvinnor ofta har en mindre höft och knävinkel vid landningen än vad män har. Även styrka och balansövningar är viktigt eftersom en förklaring till kvinnors ökade skaderisk kan vara obalans i muskelstyrka, flexibilitet och koordination i nedre extremiteten.

Det är många faktorer som spelar in när det gäller skillnaden i främre korsbandsskador hos kvinnor och män och en enkel förklaringsmodell är svår att hitta. Forskningen fortskrider således.

Är du intresserad av att läsa mer om detta, ladda ner rapporten från Svensk Idrottsforskning nr 3-2010:

http://www.gih.se/Documents/CIF/Tidningen/2010/3_2010/SVIF%20103%20s54-57.pdf